Dela den här artikeln

• Dela via Linkedin
• Dela via Facebook
• Dela via X
• Dela via e-post

Den här artikeln utforskar hur resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen kan integreras i företagets hållbarhets- och kommunikationsstrategier för att minska risker och skapa värde, oavsett om din organisation rapporteringsskyldig eller inte.

Även om CSRD förändras består många av marknadens drivkrafter

I EU:s omnibuspaket, som tillkännagavs den 26 februari 2025, ingår några viktiga ändringar i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD), direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i hållbarhet (CSDDD), EU:s taxonomiförordning och gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM).

Trots betydande förändringar är den dubbla väsentlighetsanalysen fortfarande en viktig del av CSRD. Den innebär att företag måste rapportera om hur hållbarhet påverkar företagets verksamhet ur ett finansiellt perspektiv och hur företaget i sin tur påverkar människor och miljö.

Drivkrafterna för företags hållbarhetsarbete har inte förändrats, trots förändringar i lagstiftningen. I slutändan är det krav från investerare, andra företag och konsumenter som styrt utvecklingen av företagens hållbarhetsarbete – lagstiftningens roll är att tillhandahålla en standardiserade metod och ett tillvägagångssätt som krävs för att möjliggöra jämförbarhet.

Anpassning av CSRD-resultat och tidslinjer

För börsnoterade företag i EU som redan rapporterar till CSRD finns det inga ändringar i tidplan det föreslagna omnibuspaketet.

För företag som fortfarande omfattas av CSRD men som ännu inte har rapporterat kan de föreslagna ändringarna dock skjuta fram tidpunkten för rapporteringen med upp till två år.

För företag som har förberett sig för att publicera CSRD-linjerade rapporter 2025 kommer dessa förändringar sannolikt att leda till en justering av både tidplan och metodik.

Om din organisation redan påbörjat arbetet med en dubbel väsentlighetsanalys, rekommenderar Anthesis att ni fortsätter som planerat. Om din organisation dröjer med genomförande och reglerna inte ändras som förväntat – eller om lagstiftningsprocessen tar längre tid än väntat – kan företaget riskera att inte följa lagkraven.

Att genomföra en dubbel väsentlighetsanalys skapar stort värde för företag. Analysen resulterar i insikter som utgör ett värdefullt underlag för att utforma hållbarhetsstrategier och handlingsplaner med fokus på ökad effektivitet och förbättrad prestanda. Den dubbla väsentlighetsanalysen förbereder din organisation inför att möta intressenters förväntningar relaterade till ESG-frågor.

Drivkrafter i hållbarhetsarbetet

Många av våra kunder har brottats med hur deras organisation ska behålla drivkraften i hållbarhetsarbetet trots förändringar och brist på tydlighet när det gäller rapporteringskrav och tidslinjer. Medan vissa företag överväger att pausa efterlevnadsdrivna insatser, är andra nyfikna på hur de kan flytta tillbaka fokus till att hantera väsentlig påverkan, risker och möjligheter.

En dubbel väsentlighetsanalys identifierar företagets väsentliga ESG-relaterade påverkan, risker och möjligheter.  Analysen kan integreras i företaget bredare strategi för riskhantering, såväl som i den övergripande hållbarhetsstrategin.

Använd väsentlighetsanalysens resultat för att skapa värde

Istället för att enbart sammanställa en lång lista av åtgärder för att täppa till identifierade ESRS-luckor, ger det här tillfället en unik möjlighet att lyfta blicken och se företagets påverkan ur ett mer holistiskt. Det skapar möjligheter att visa hur hållbarhetsinvesteringar bidrar till långsiktigt affärsvärde.

I väntan på ytterligare klarhet om Omnibusförslaget finns det möjlighet att finjustera företagets prioriteringsstrategi. Istället för att enbart fokusera på åtgärder baserat på om de kan täppa till en lucka i ESRS-rapporteringen eller inte, kan du:

• Säkerställa att hållbarhetsarbetet stödjer befintliga prioriteringar för värdeskapande och strategisk utveckling
• Positionera företaget gentemot konkurrenter ur ett hållbarhetsperspektiv
• Göra företagets hållbarhetsarbete transparent och relevant för nyckelintressenter såsom investerare, kunder och konsumenter.

När det råder större tydlighet kring de föreslagna ändringarna i omnibusförordningen kan du slutföra arbetet med ESRS-datapunkterna och formulera en implementeringsplan anpassad efter när företaget ska CSRD-rapportera.

Hur Anthesis kan hjälpa till

Anthesis erbjuder ett brett utbud av tjänster inom hållbarhetsområdet. Vårt tillvägagångssätt utgår från väsentliga påverkan, risker och möjligheter som identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen och fokuserar på att integrera dessa i verksamheten, så att hållbarhetsstrategin ligger i linje med företagets övergripande affärsmål.

Om du har slutfört din dubbla väsentlighetsbedömning och är i färd med att identifiera ESRS-datapunkter, kan Anthesis digitala dataplattform, Mero, förenkla processen. Mero kan anpassas baserat på ditt företags väsentlighetsanalys och sedan tillämpa resultaten av din åtgärdsprioritering för att skapa rapporter.

Baserat på dina väsentliga ESRS-ämnen kan våra specialiserade team stödja dig i att utveckla program, fastställa strategier och förbättra dina resultat för att uppfylla dina informationskrav.

Om vi har lärt oss något under de senaste åren i takt med att regelverket förändras, är att ett helt efterlevnadsdrivet tillvägagångssätt är reaktivt. Att se hållbarhet som i första hand en övning i efterlevnad kan dessutom utsätta ditt företag för risk för greenwashing, greenhushing eller att falla offer för den ökande polariseringen relaterad till ESG i allmänhet.

Som vi tog upp i vårt senaste whitepaper måste företag utveckla en konsekvent, affärsfokuserad kommunikation som lyfter fram integrerade tillvägagångssätt, byggda på risker och möjligheter, som gör ett företag mer framgångsrikt.

Vårt team av rådgivare utformar en företagsanpassad metodik som uppfyller lagkraven och skapar värde för din organisation.

Innehållsförteckning

• Lagen om kommunal energiplanering
• Energiplanering pågår runt om i landet
• Hur kan Anthesis stödja din organisation

Dela detta inlägg

• Dela via Linkedin
• Dela via Facebook
• Dela via X
• Dela via e-post

Den gröna omställningen och det osäkra omvärldsläget ställer nya krav på strategisk energiplanering i kommuner och regioner. Med en proaktiv energiplanering kan en kommun skapa framförhållning och styra utvecklingen inom energiområdet.  

Genom en framåtriktad strategisk energiplanering är det möjligt att: 

• Säkra näringslivets energibehov och industrins konkurrskraft  
• Snabba på övergången till hållbara energi- och transportsystem  
• Skapa ett resurseffektivt samhälle och en energieffektiv bebyggelse 
• Säkerställa beredskap inom energiområdet och skapa en robust och trygg energiförsörjning 

Lagen om kommunal energiplanering 

Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. 

En kommunal energiplan kan innehålla: 

• Nulägesanalyser som visar dagens produktion, distribution och användning av energi   
• Behovs- och potentialberäkningar som beräknar framtida energibehov och visar potentialer för ökad flexibilitet, energieffektivisering och elproduktion 
• Målformuleringar och förslag på åtgärder inom olika sektorer som säkerställer att framtida behov möts och potentialer tillvaratas 
• Konsekvensanalyser som visar på de miljömässiga, sociala och ekonomiska effekterna av de föreslagna åtgärderna 
• En beskrivning av totalförsvarets energibehov 

Energiplanering pågår runt om i landet 

I årtionden har energiplanering legat långt ned på dagordningen och få kommuner har haft uppdaterade energiplaner. Tack vare de stora satsningarna på grön omställning och den ökade elanvändning den förväntas leda till, samt det osäkra omvärldsläget, har energiplanering åter blivit mycket aktuell.  

Runt om i Sverige pågår ett stort antal projekt för att stötta kommunerna i deras energiplanering, ofta koordinerade genom länsstyrelser, regioner och regionala energikontor. 

Hur kan Anthesis stödja din organisation

För närvarande är vi på Anthesis engagerade i flera projekt som stärker kommuner i deras energiplanering. Genom Länsstyrelserna i Värmland och Västernorrland stöttar vi kommunerna i dessa län med att ta fram nödvändiga underlag till deras energiplaner. Vi genomför också studier åt kommuner och regioner som visar hur energisäkerhet och robusthet ökas vid krissituationer, inom ett geografiskt område eller inom en typ av verksamhet. 

Våra konsulter har en lång erfarenhet från strategisk energiplanering på kommun och regional nivå. De kombinerar en djup kunskap i energifrågor med erfarenheter från offentlig sektor. 

Vi kan stötta er organisation med processledning i energiplanearbetet och ta fram nödvändiga fakta- och beslutsunderlag.  

Våra experter inom kommunal och regional energiplanering  

Kristina Landfors

Team Lead – Energi och Städer & klimat

070-7910356

Michael Sillén

Seniorkonsult

070-3278672

Efstathia Vlassopoulou

Seniorkonsult

Close

Efstathia Vlassopoulou

View full profile

Utforska våra tjänster inom livscykelanalys (LCA)

Innehållsförteckning

• 1. Scope 3-utsläpp
• 2. Konkurrenskraft
• 3. Hållbarhetscertifieringar
• 4. Hållbarhetsfördelar
• 5. Hållbarhetsrapportering
• 6. Koldioxidavtryck
• 7. Klimatinvesteringar
• 8. Maximera hållbarheten

Share this article

• Dela via Linkedin
• Dela via Facebook
• Dela via X
• Dela via e-post

Hållbarhet är inte bara ett modeord – det är en affärskritisk faktor. När investerare och konsumenter i allt högre grad kräver klimatansvar, möter organisationer ett växande tryck att integrera hållbara metoder i sin kärnverksamhet. Livscykelanalys (LCA) är ett kraftfullt verktyg som hjälper företag att besvara viktiga strategiska frågor, minska sin miljöpåverkan och skapa konkurrensfördelar på dagens marknad. 

Nedan utforskar vi hur LCA kan hjälpa till att besvara åtta centrala hållbarhetsfrågor som organisationer ofta ställs inför.

1. Hur kan jag förstå vilka faktorer som bidrar till mina Scope 3-utsläpp och skapa robusta planer för minskade koldioxidutsläpp? 

Scope 3-utsläpp – indirekta utsläpp från leverantörer, logistik, produktanvändning och avfallshantering – utgör ofta den största delen av ett företags totala koldioxidavtryck. För att hantera dessa krävs en djup förståelse för var utsläppen uppstår och vilka strategier som är mest effektiva för att minska dem. 

Utmaning: 
Många organisationer har ofullständiga data eller bristande insyn i leveranskedjan, vilket gör det svårt att hantera Scope 3-utsläpp. 

Hur LCA hjälper: 

• LCA identifierar livscykelsteg eller komponenter med höga utsläppsnivåer ( utsläppshotspots) genom att analysera hela livscykeln för produkter och tjänster. 
• Analysen ger underlag för att prioritera åtgärder för att minska koldioxidutsläpp, såsom att optimera förpackningsmaterial, byta leverantörer eller förbättra logistiken. 

Exempel: 
En branschorganisation i Storbritannien (IGD) använde LCA för att bedöma utsläppen kopplade till förpackningar, vilket möjliggjorde skapandet av en målinriktad färdplan för utsläppsminskning. Läs fallstudien här. 

Portfolio Pro, Anthesis digitala LCA-verktyg, gör det möjligt för företag att få koldioxidavtrycksdata direkt från sina leverantörer och integrera dem i sin Scope 3-redovisning. Detta sker via RouteZero, Anthesis plattform för växthusgasinventering, som påskyndar processen för utsläppsminskning.

2. Hur kan jag öka min konkurrenskraft och bli mer attraktiv för kunder och investerare? 

På dagens marknad attraheras kunder och investerare av företag som visar upp transparenta och verifierbara hållbarhetsåtgärder. ’Greenwashing’ är inte längre ett alternativ. 

Utmaning: 
Att särskilja produkter och tjänster i en konkurrensutsatt marknad och skapa trovärdighet hos intressenter. 

Hur LCA hjälper: 

• Genom att skapa Environmental Product Declarations (EPD) och verifierade miljöpåståenden kan företag tydligt kommunicera sina hållbarhetsmeriter. 
• LCA-baserade produktjämförelser mot konkurrenter lyfter fram prestandafördelar. 

Exempel: 
Anthesis hjälpte mikromobilitetsföretaget Lime att jämföra sina produkter med andra vanliga transportmedel, vilket stärkte företagets marknadsposition hos miljömedvetna konsumenter. Läs fallstudien här.

3. Hur kan jag få hållbarhetscertifieringar för mina produkter (EPD, miljöpåståenden etc.)

Certifieringar signalerar trovärdighet och differentierar produkter på marknaden, men att uppnå dem kräver detaljerade miljödata. 

Utmaning: 
Att navigera i komplexa certifieringsprocesser och samla in korrekt livscykeldata. 

Hur LCA hjälper: 

• Genom att genomföra omfattande livscykelanalyser säkerställer företag att de uppfyller kriterierna för certifieringar såsom EPD. 
• LCA-resultat fungerar som kärndokumentation vid inlämning till certifieringsorgan. 

Exempel: 
Anthesis hjälpte leverantörer att skapa EPD:er, vilket gav dem en konkurrensfördel hos kunder och fastighetsutvecklare som kräver transparens. Läs fallstudien här.

4. Hur kan jag visa hållbarhetsfördelarna med mina produkter eller tjänster?

Kunder vill ha konkreta bevis på hållbarhet – inte vaga påståenden. Företag måste visa mätbara fördelar. 

Utmaning: 
Att kvantifiera och kommunicera hållbarhetsfördelarna med produkter, särskilt när konkurrerande alternativ finns på marknaden. 

Hur LCA hjälper: 

• LCA mäter resursanvändning, utsläpp och den totala miljöpåverkan, vilket ger data som stödjer kundernas beslutsfattande. 
• Analysen kan användas för att utveckla utsläppskalkylatorer för att engagera kunder och förbättra Scope 3-rapportering. 

Exempel: 
TB Auctions, en onlineautionsplattform, samarbetade med Anthesis för att skapa en utsläppskalkylator som jämförde återanvända produkter med nya alternativ, vilket hjälpte kunder att förstå sina koldioxidbesparingar. Läs fallstudien här.

5. Hur kan jag förbättra noggrannhet och transparens i hållbarhetsrapporteringen? 

Noggrann rapportering är avgörande för att uppfylla regelverk och bygga förtroende hos intressenter. Med nya och kommande ramverk som CSRD, CSDDD och CBAM måste organisationer tillhandahålla detaljerade och granskningsbara rapporter. 

Utmaning: 
Bristande data och inkonsekvens försvårar ofta noggrann utsläppsrapportering, särskilt för Scope 3. 

Hur LCA hjälper: 

• LCA fyller dataluckor genom att uppskatta utsläpp där direkta mätningar saknas. 
• Det säkerställer konsekvens och noggrannhet i rapportering enligt ramverk som CDP, CSRD och Science-Based Targets. 

Exempel: 
Ett företag förbättrade sin Scope 3-rapportering genom en detaljerad livscykelanalys, vilket stärkte förtroendet hos investerare och kunder. Läs fallstudien här.

6. Hur kan jag förstå om en specifik investering kommer att bidra till att minska mitt koldioxidavtryck på lång sikt? 

Vissa produkter, projekt eller tjänster antas ofta vara hållbara val. Men för att fatta välgrundade beslut krävs bevis att investeringen faktiskt bidrar till en minskning av koldioxidavtrycket. 

Utmaning: 
Investeringar som betraktas som hållbara tar inte alltid hänsyn till långsiktiga effekter eller hela livscykelperspektivet. För att fatta rätt beslut krävs därför en kvantitativ analys. 

Hur LCA hjälper: 

• LCA utvärderar material, produktionsprocesser, driftsmässiga effekter och hantering vid livscykelns slut. 
• Det möjliggör jämförande bedömningar, vilket ger underlag för välgrundade inköpsbeslut i linje med hållbarhetsmål. 
• Detta tillvägagångssätt säkerställer att beslut är både miljömässigt och ekonomiskt hållbara. 

Exempel: 
Anthesis genomförde en LCA-baserad analys för att utvärdera effekterna av att: 

1. Installera ökad isolering i nybyggnationer och renoveringsprojekt. 
2. Använda återbrukade byggnadselement i renoveringsprojekt. 

Syftet med båda projekten var att förstå om dessa åtgärder främjar hållbarhet på lång sikt genom hela byggnadens livscykel. Läs fallstudien här.

7. Hur kan jag bedöma och prioritera klimatinvesteringar samt fatta välgrundade ekonomiska beslut? 

Att investera i hållbarhetsprojekt kräver en balans mellan miljöpåverkan och ekonomisk avkastning. Långsiktig planering innebär att utvärdera flera scenarier för att hitta optimala lösningar som främjar både hållbarhet och affärsresultat. 

Utmaning: 
Organisationer har ofta svårt att bedöma kostnadseffektiviteten hos olika klimatinitiativ. Att balansera avvägningar mellan kostnader, utsläpp och operativ genomförbarhet är en utmaning. 

Hur LCA hjälper: 

• Genom att genomföra livscykelanalyser (LCA) kan organisationer förstå hur olika investeringsalternativ påverkar deras klimatprestanda. När LCA kombineras med finansiella aspekter går det att beräkna klimatpåverkan per investerad enhet, vilket gör det möjligt att jämföra alternativ. 
• I kombination med en kostnads-nyttoanalys säkerställer LCA att investeringar ger maximal miljömässig och ekonomisk avkastning – både för organisationen och samhället. 

Exempel: 
Anthesis genomförde en LCA-baserad analys för att utvärdera de klimatmässiga och socioekonomiska fördelarna med olika infrastrukturinvesteringar. Analysen hjälpte till att prioritera investeringar som bidrar mest till hållbarhet samtidigt som de är lönsamma. Läs fallstudien här.

8. Hur ska jag bestämma vilken produkt eller tjänst som ska köpas in för att maximera hållbarheten?

Inköpsbeslut har en betydande inverkan på en organisations övergripande hållbarhetsprestanda. 

Utmaning: 
Att jämföra produkter och tjänster utifrån deras livscykelpåverkan och välja det mest hållbara alternativet. 

Hur LCA hjälper: 

• LCA-baserad scenarioanalys gör det möjligt för företag att modellera olika alternativ, såsom materialval, design eller operativa förändringar. 
• Den säkerställer att de olika alternativen utvärderas på samma grund och att de uppfyller samma behov. 

Exempel: 
En scenarioanalys av enfamiljshus och flerbostadshus hjälpte till att jämföra olika byggalternativ och identifiera de mest hållbara lösningarna. Läs fallstudien här.

På Anthesis hjälper vi dig att lösa hållbarhetsutmaningar med LCA

På Anthesis specialiserar vi oss på att hjälpa våra kunder använda livscykelanalys (LCA) för att lösa hållbarhetsutmaningar och vidta effektiva, databaserade åtgärder för förbättrad miljöprestanda. Genom att adressera de ovanstående åtta nyckelfrågorna ger vi företag möjligheten att: 

• Förbättra sin hållbarhetsrapportering: Säkerställa efterlevnad av stora regelverk såsom CSRD, CDP och CBAM. 
• Stärka produktens marknadsposition: Skapa konkurrensfördelar genom verifierade miljöpåståenden och certifieringar. 
• Göra datadrivna investeringar: Balansera klimatpåverkan och ekonomisk avkastning. 

Vi kombinerar teknisk expertis med ett praktiskt tillvägagångssätt för att säkerställa att dina hållbarhetsinitiativ levererar mätbara resultat. 

Redo att maximera potentialen med LCA i din organisation? 

Kontakta oss idag för att utforska skräddarsydda lösningar som driver verklig förändring.   

Chris Shaw

Teknisk Chef

ESG och rapportering

Innehållsförteckning

• Vad har hänt?
• Vad är omnibuspaketet?
• Vad händer härnäst? Hur ska företag reagera?
• Hur ska företag agera?

Dela den här artikeln

• Dela via Linkedin
• Dela via Facebook
• Dela via X
• Dela via e-post

Vad har hänt?

I går presenterade EU-kommissionen ett nytt paket med förslag som syftar till att effektivisera kraven på hållbarhetsrapportering. Även om ett godkännande av lagstiftningen fortfarande krävs, skapar det redan nu osäkerhet bland företag kring potentiella förändringar i direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD), direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag (CSDDD) och EU:s taxonomi.

Den här artikeln ger klarhet i vad vi vet, vad som händer härnäst och hur företag bör agera.

Vad vi vet om EU:s omnibuspaket för förenkling av hållbarhetsrapportering?

I november 2024 uppgav Europeiska kommissionens ordförande att EU övervägde att samordna hållbarhetslagstiftning till en omnibus för att minska regelbördan för företag. Den 26 februari 2025 släppte kommissionen det nya paketet med förslag.

Paketet är utformat för att rationalisera och förenkla kraven på hållbarhetsrapportering för EU:s företag och anpassa befintliga regelverk. Ändringarna kommer att påverka vissa krav i regelverken:

• Change to: Direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD): Ett EU-direktiv som ställer krav på att företag redovisar information om miljömässig, social och bolagsstyrningsmässig (ESG) påverkan för att öka företags transparens och ansvarsskyldighet.
• Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD): Ett EU-direktiv som ger företag i uppdrag att identifiera, förebygga och mildra negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i sin verksamhet och sin värdekedja.
• EU:s taxonomiförordning: Ett klassificeringssystem som definierar hållbara ekonomiska aktiviteter för att styra investeringar och företags hållbarhetspraxis inom EU.
• Gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM): En EU-förordning som inför ett koldioxidpris på importerade varor som förs in i EU för att förhindra koldioxidläckage och främja globala utsläppsminskningar.

Dessutom kommer det att få konsekvenser för investeringsprogram och rapportering om hållbar finansiering. Paketet är en del av en rad förslag som syftar till att förenkla kopplingarna mellan olika rättsakter.

Viktiga ändringar

Paketet introducerar följande viktiga ändringar:

• En 80-procentig minskning av antalet företag som omfattas av CSRD, vilket begränsar CSRD till företag med fler än 1 000 anställda och antingen en omsättning på över 50 miljoner euro eller en balansräkning på över 25 miljoner euro
• Ett tvåårigt uppskov för företag som fortfarande omfattas av CSRD men ännu inte har rapporterat, vilket ger mer tid för dem att förbereda sig
• Ingen fördröjning för börsnoterade företag inom EU som redan rapporterar enligt CSRD
• Borttagande av möjligheten till utökad säkerhet vid granskning (rimlig säkerhet)
• Avskaffande av planer på sektorsspecifika standarder inom CSRD
• En översyn och förenkling av de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), inklusive en minskning av antalet datapunkter
• Ett års uppskov av CSDDD för den första tillämpningsfasen för de största berörda företagen
• Företag som omfattas av CSDDD undantas skyldigheten att systematiskt genomföra djupgående bedömningar av negativ inverkan i Tier 2+-leveranskedjor (såvida det inte finns rimlig information som tyder på att negativa konsekvenser har uppstått eller kan uppstå där)
• Minskad frekvens av de periodiska bedömningar och övervakning som krävs enligt CSDDD från årligen till vart femte år, med ad hoc-bedömningar vid behov
• Borttagande av kravet på att implementera klimatomställningsplaner (CTP) som tidigare ingick i CSDDD (även om kravet på att utveckla CTP:er) bibehålls
• En gräns för hur mycket data företag kan begära från mindre företag i sin värdekedja
• Regellättnader för företag med över 1 000 anställda och en omsättning under 450 miljoner euro, med frivillig taxonomirapportering och möjlighet att delvis rapportera taxonomiförenliga aktiviteter
• En frivillig rapporteringsstandard för små och medelstora företag (VSME) kommer att användas som stöd för att utveckla frivilliga standarder för företag som inte längre omfattas av CSRD

Kravet på dubbel väsentlighet är fortfarande en viktig del av CSRD, vilket innebär att företag måste rapportera om både hur hållbarhet påverkar deras verksamhet och hållbarhetsaspekters påverkan på människor och miljö.

Vad är det som driver det här initiativet?

Detta paket är EU:s svar på oron över komplexiteten i kraven på hållbarhetsrapportering och att förbli konkurrenskraftig på den globala marknaden. Vissa anser att hållbarhetsregleringar skapar en ojämlik spelplan jämfört med marknader som USA och Kina och att komplexa krav skapar en börda för företag. Anti-ESG-lobbyister, inklusive olje- och gasföretag och industrier som motsätter sig en framtid med nettonollutsläpp, hävdar att överdriven reglering missgynnar Europa.

Vårt perspektiv är att även om det säkert finns utrymme för att rationalisera regelverken, om de genomförs på rätt sätt, bör dessa regelverk öka konkurrenskraften genom att öka transparens och främja mer miljöanpassade produkter och tjänster. De grundläggande begreppen i ESG-regelverken CSRD och CSDDD är affärsmässigt förnuftiga. EU har alltid gått snabbare fram när det gäller ESG jämfört med andra delar av världen, och detta bör vara en konkurrensfördel som EU strävar efter att upprätthålla. Regeringar, stora företag och tillsynsorgan har också uttryckt stöd för de befintliga reglerna och oro över den osäkerhet som denna granskningsprocess har medfört.

Motståndet mot hållbarhetsreglering är inte nytt. Vi såg ett liknande motstånd när kraven på finansiell information infördes, men idag anses transparent finansiell rapportering vara grundläggande för marknadens förtroende. I framtiden kommer det sannolikt att betraktas som lika oacceptabelt att inte rapportera om hållbarhet på ett standardiserat sätt. Konceptet att granska ESG-data kan verka nytt nu, men finansiell revision genomgick en liknande övergång och utvecklades med tiden till ett mycket reglerat krav.

Vad händer härnäst?

De föreslagna ändringarna är nu föremål för en långdragen lagstiftningsprocess som kan ta 6-12 månader eller längre. Vissa delar, t.ex. förseningen av tidsplanen för direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD), kan antas snabbare än andra föreslagna ändringar.

För närvarande är det viktigt att notera att det föreslagna omnibuspaketet för förenkling inte upphäver kraven i de befintliga förordningarna och att nuvarande lagar fortfarande gäller.

Den troliga processen är följande:

Hur ska ditt företag agera?

Trots den pågående osäkerheten bör företag fortsätta med hållbarhetsrapportering och efterlevnadsinsatser. ESG-agendan drivs inte av tillsynsmyndigheter – den drivs av investerare, konsumenter och företagsintressenter. Detta har inte ändrats. Införandet av standardiserade regelverk syftar till att möjliggöra rättvisa jämförelser och öka transparensen, inte till att gå före i utvecklingen.

För företag som är osäkra på vad de ska göra härnäst rekommenderar vi att du talar med din Anthesis-representant, juridiska rådgivare och finansiella revisorer. De föreslagna ändringarna kan komma att ändras och behöver tolkas för varje verksamhets unika struktur.

Stora börsnoterade inom EU – verksamheten fortsätter som vanligt

Om du rapporterade enligt CSRD under räkenskapsåret 2024 och direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) innan dess, finns inga förändringar för dig när det gäller tröskelvärden eller tidslinjer. Det kommer sannolikt att finnas en uppdaterad uppsättning ESRS med färre datapunkter i sinom tid.

Företag som ska rapportera enligt CSRD under räkenskapsår 2025 – pausa inte dina planerade åtgärder

Om du arbetar med din dubbla väsentlighetsanalys eller med att fylla igen dina implementeringsluckor, fortsätt som planerat. Om du väntar och reglerna inte ändras som förväntat – eller om lagstiftningsprocessen tar längre tid än väntat – kan du riskera att inte följa regelverken. Att genomföra en robust väsentlighetsbedömning, fastställa ESG-strategier, införa effektiva planer för prestandaförbättring och förbereda frivilliga hållbarhetsrapporter för intressenter skapar ett större värde än enbart efterlevnad av regler.

Små och medelstora företag – ha ett intressentfokuserat förhållningssätt

Även om rapporteringskraven förändras är det fortfarande fördelaktigt att börja med efterlevnadsarbetet nu. Genom att implementera bästa praxis, såsom en dubbel väsentlighetsanalys, kommer du att kunna uppfylla investerares förväntningar. Samtidigt kommer det att förbättra ditt företags rykte och stödja dina relationer i värdekedjan. Det hjälper dig även att förbättra din riskhantering och kostnadseffektivitet inför potentiella regeländringar.

Anpassa dig, pausa inte

De grundläggande principerna i EU:s hållbarhetslagstiftning representerar bästa praxis. Koncept som dubbel väsentlighet ger strategiskt värde och underlättar transparent kommunikation med intressenter. Med tanke på att lagstiftningsprocessen kan ta ett år eller längre bör företag inte vänta på slutligt besked om ändringarna innan åtgärder vidtas.

Fortsätt ditt arbete och äkerställ att ditt företag både uppfyller kraven och kan anpassa sig till potentiella förändringar om de godkänns. Genom att agera proaktivt redan nu kan du positionera din organisation för framgång i ett dynamiskt regelverk samtidigt som du investerar i initiativ som stärker motståndskraft och skapar affärsvärde.

De flesta företag har ingen anledning att ifrågasätta eller minska sina ESG-insatser på grund av dessa regeländringar. Hittills har utvecklingen inom ESG i stor utsträckning drivits av investerare, företag och konsumenter, medan lagstiftningens roll främst är att skapa en standardiserad metod och ett enhetligt tillvägagångssätt för ökad jämförbarhet.

Noggrant implementerade ESG-ramverk skapar ett värde om sträcker sig bortom enbart efterlevnad. De kan ge strategiska insikter, stärka styrningen och lägga fokus på intressenternas prioriteringar – något som många företagsledare redan inser.

De som håller sig på rätt kurs i rapporteringen, har en god förståelse för väsentlighet och vidtar proaktiva åtgärder kommer att stärka sin motståndskraft, öka sin konkurrenskraft och bygga starkare förtroende hos intressenter.

Chris Shaw, teknisk chef, ESG och rapportering

Jenny Sällström

Seniorkonsult

Innehållsförteckning

• Varför är inte energideklarationen tillräcklig?
• Vad är CRREM?
• Vad kan vi på Anthesis göra?

Dela denna artikel

• Dela via Linkedin
• Dela via Facebook
• Dela via X
• Dela via e-post

Verktyget CRREM (Carbon Risk Real Estate Monitor) används idag ofta i transaktionsprocesser för både enskilda fastigheter och på portföljnivå där fonder ställer krav på ESG due diligence, men det kan också användas för förvaltning och hållbarhetsrapportering.

Fastighetssektorn står för en betydande andel av världens växthusgasutsläpp. Av det fastighetsbestånd vi kommer att ha 2050 är redan 80 % uppfört vilket betyder att där vi kan göra störst skillnad är i fastigheter som redan är uppförda och i drift. Den absolut viktigaste åtgärden en fastighetsägare kan göra för att bidra till 1,5-gradersmålet är att minska byggnadens energianvändning.

I och med hållbarhetsrapporteringsdirektivet CSRD ska företag snart årligen rapportera sina Scope 1, 2 och 3 utsläpp.  Här kan en analys baserad på CRREM hjälpa dig att få koll på dina operativa utsläpp och vara en ypperlig hjälp att identifiera de risker och möjligheter som finns i ditt fastighetsbestånd.

Varför är inte energideklarationen tillräcklig?

Energideklarationens huvudsyfte är att redovisa fastighetens energianvändning i form av energiintensitet baserat på fastighetens energianvändning och med viss korrigering med hänsyn till fastighetens placering i landet. Du får information om den värme som används i fastigheten, vilket till viss del påverkas av hyresgästens beteendemönster. Varmvattenförbrukningen är schabloniserad. Elanvändningen är enbart den el som fastigheten använder, alltså till hissar, fläktar, pumpar och eventuellt viss belysning. Det innebär att de förbättringsåtgärder som du kan göra utifrån din energideklaration är framför allt för fastigheten. Det saknas en helhetssyn där all energianvändning beräknas och det är där CRREM kommer in.

Vad är CRREM?

Carbon Risk Real Estate Monitor Tool (CRREM) är ett öppet riskvärderingsverktyg framtaget med stöd av EU-finansiering av IIÖ (Institut für Immobilienökonomie) i samarbete med ett flertal universitet och GRESB (Global Real Estate Sustainability Benchmark) och SBTi (Science Based Targets initiative). CRREM är ett globalt ledande verktyg för operativ dekarbonisering i fastighetssektorn och beräkningen kan göras både för enskilda fastigheter och på portföljnivå. Det är den totala operativa energianvändningen som beräknas, det vill säga både fastighetens energianvändning och verksamhetens energianvändning.

Verktyget ger dig en tydlig bild av hur din fastighet förhåller sig till den globala växthusgasbudgeten fram till 2050 som har arbetats fram för att vi ska klara Parisavtalets mål. Denna budget har sedan fördelats per land och fastighetstyp med hjälp av Science Based Targets. Ungefär vart tredje år uppdateras växthusgasbudgeten utifrån hur fastighetssektorn har presterat de senaste tre åren och det som återstår av budgeten fram till 2050. Detta innebär att dekarboniseringskurvan kan bli planare eller brantare och det blir därmed mer eller mindre svårt att uppnå målet. Har du en fastighet som strandar före 2050 så bör du hitta energieffektiviseringsåtgärder, så kallade retrofit actions, för att minska energiintensiteten och därmed växthusgasintensiteten (GHG-intensitet).

Graf som visar den tidpunkt då fastighetens GHG-intensitet överstiger utsläppsbudgeten (strandningsscenario).

Vad kan vi på Anthesis göra?

Vi har djupgående kunskaper om CRREM-verktyget och gedigen erfarenhet av att identifiera energieffektiviseringsåtgärder och andra förbättringsåtgärder som kan avgöra om fastigheten strandar eller ej. Vi hjälper till med tolkning av resultatet i CRREM och tar fram nödvändiga och lönsamma retrofit åtgärder, prioriteringsordning och kostnadsuppskattning, som kan användas för exempelvis:

• Teknisk/ESG due diligence vid fastighetstransaktion.
• Underlag för finansiering av förbättringsåtgärder i underhållsplanen.
• Identifiera risker och möjligheter för företagets operativa utsläpp i fastighetsbeståndet vid hållbarhetsrapportering enligt ESRS E1 (CSRD).

Efstathia Vlassopoulou

Konsult

Kontakta oss

Close

Efstathia Vlassopoulou

View full profile

Dela denna artikel

• Dela via Linkedin
• Dela via Facebook
• Dela via X
• Dela via e-post

Under våren 2023 tog Anthesis AB fram ett klimatbokslut åt Nodra AB, ett aktiebolag som ingår i Norrköpings kommunkoncern. Syftet med projektet var att kvantifiera Nodras direkta och indirekta växthusgasutsläpp enligt GHG-protokollet, för organisationen som helhet samt för varje verksamhet (VA, Avfall, Bredband) separat.

Klimatneutrala senast år 2045

Nodra ska minska sin totala klimatpåverkan för att bli klimatneutrala senast år 2045. För att åstadkomma målet har bolaget flera delmål, inklusive klimatkrav vid upphandlingar, minskat klimatutsläpp vid processer i egna anläggningar samt användning av 100% förnybara bränslen.

Nodra AB:s klimatbokslut för 2023 har utförts i enlighet med Greenhouse Gas (GHG) – protokollet och den operativa kontrollmetoden. Även den genererade klimatnyttan (avoided emissions) från verksamheternas aktiviteter under 2023 har beräknats med en tydlig redovisning av metodiken bakom dessa beräkningar.

Nodra är ett bolag som bedriver sin verksamhet till stor del genom upphandling av olika entreprenörer. Hur entreprenörerna bedriver sina verksamheter är en faktor som indirekt påverkar Nodra och dess Scope 3 utsläpp. Det innebar att stort fokus i projektet legat på att samla in aktuella data från entreprenörerna genom tillhandahållande av datainsamlingsmallar och översättning av levererad information till aktuella utsläpp.

Ta del av klimatbokslutet här.

• Energikrav
• Bostadsbyggnader
• Solceller och laddplatser
• Svenska regler 

Dela denna artikel

• Dela via Linkedin
• Dela via Facebook
• Dela via X
• Dela via e-post

EPBD (Energy Performance of Buildings Directive) är ett reviderat EU-direktiv som har som mål att alla nya byggnader i EU ska vara nollutsläppsbyggnader från och med år 2030. Införandet av det reviderade direktivet kommer ha stor påverkan på energianvändningen i såväl tillkommande som existerande bebyggelse. 

Alla nya byggnader i EU ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader från och med år 2030; för offentligägda byggnader gäller kravet redan från år 2028.  

År 2050 ska hela byggnadsbeståndet bestå av nollemissionbyggnader. Nollemissionsbyggnader ska vara mycket energieffektiva. Kraven kommer att vara högre än de som idag gäller vid nybyggnad. Det kommer också att ställas krav på vilken energi som tillförs husen.

EPBD ställer bindande krav på alla EU:s medlemsländer, däribland Sverige, som ska vara genomförda i respektive lands lagstiftning senast 29 maj 2026. 

Energikrav införs för lokaler

För lokaler införs s.k. MEPS, minimum energy performance standards, som ska uppnås  

• 2030 för de 16 % lokalbyggnaderna med sämst prestanda  
• 2033 för de 26 % lokalbyggnaderna med sämst prestanda 

Minskad energianvändning i bostadsbyggnader

Energianvändningen i bostadsbyggnader ska jämfört med basåret 2020 minska med:  

• minst 16 % till år 2030  
• minst 20-22 % till år 2035 

Krav på solceller och laddplatser

Utöver kraven på energieffektivitet införs krav på installation av solceller, etablering av laddplatser för elfordon, cykelparkeringsplatser m.m.  

Svenska regler 

Just nu pågår arbete på Boverket och Energimyndigheten med att utreda hur direktivets olika krav ska genomföras i Sverige. Först när Regeringen fattat beslut om hur regelverken ska implementeras i Sverige vet vi exakt hur de kommer att se ut. 

Hur Anthesis kan stödja dig

Eftersom kraven är långtgående är det nödvändigt att skapa strategier och handlingsplaner för sitt fastighetsbestånd för hur kraven ska uppnås. Anthesis följer de pågående utredningarna och kan analysera hur kraven kan komma att påverka din verksamhet.

Vi erbjuder kompletta energideklarationstjänster enligt både nuvarande regelverk och kommande EPBD-krav – inklusive registrering i Boverkets system genom certifierad energiexpert.

Dela denna artikel

• Dela via Linkedin
• Dela via Facebook
• Dela via X
• Dela via e-post

I det här inlägget följer vi upp vårt tidigare inlägg om Corporate Sustainability Due Diligence Direktivet (CS3D). Vi kommer gå djupare in på relationen mellan CS3D och  Corporate Sustainability Reporting Direktivet (CSRD) och diskutera vad det kan innebära ur ett ESG Due Diligence-perspektiv (ESG DD).

CS3D och CSRD har liknande mål och krav, men det finns ändå viktiga skillnader som kräver en genomtänkt strategi för att hantera båda direktiven. Först och främst är det viktigt att identifiera vad som är gemensamt mellan dem och integrera detta smidigt i affärsplanering och genomförande. Vidare krävs det anpassning till varje direktivs krav och utveckling av en skräddarsydd strategi för varje enskilt direktiv.

De viktigaste punkterna som bör övervägas är:

Mål: CSRD är bredare när det gäller rapporteringsaspekter med fokus på effekter på människor och miljö tillsammans med ekonomiska risker och möjligheter. CS3D däremot, fokuserar på Due Diligence (DD) och hur företag ska hantera negativa effekter. Även om CSRD också berör DD genom sina standarder (ESRS), är CS3D mer inriktad på den praktiska tillämpningen av DD-processen. Sammanfattningsvis är det övergripande syftet med CSRD att skapa transparens medan CS3D fokuserar på att öka ansvarstagandet hos företag.

Effekter: Båda direktiven fokuserar på att identifiera faktiska och potentiella negativa effekter, men CSRD går ett steg längre genom att också inkludera positiva effekter kopplat till företags strategi och affärsinriktning.

Frågors väsentlighet: Enligt CS3D ska företag agera på all sin påverkan på människor och miljö, medan CSRD kräver att påverkan för ett specifikt hållbarhetsämne ska rapporteras om den överstiger en viss tröskel. Dessutom är CS3D mer fokuserad på hur företag påverkar omvärlden (d.v.s. påverkansväsentlighet) medan CSRD tar hänsyn till dubbel väsentlighet (d.v.s. påverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet).

Täckning för uppströms- och nedströmsleverantörer: CSRD har en bredare syn på värdekedjan och täcker hela leverantörskedjan uppströms och nedströms. CS3D inkluderar aktiviteter uppströms värdekedjan samt aktiviteter nedströms kopplade till transport, distribution och lagring. Det är dock viktigt att komma ihåg den klassificerande funktionen av den ovan nämnda väsentlighetströskeln. Detta innebär att organisationer kan utesluta ämnen från CSRD-rapporteringen medan CS3D ställer krav på att vidta åtgärder mot mindre sannolika och mindre allvarliga effekter, oavsett deras väsentlighetströskel.

Leverantörsengagemang: CS3D förväntas förstärka inköps- och leveranskedjefunktionerna som redan är en del av internationell bästa praxis och stöds av CSRD, eftersom CS3D kräver att företag genomför DD för sina leverantörer och ger dom stöd med resurser och vägledning genom nära samarbete. Detta markerar en tydlig förändring från den vanliga praxisen att överföra ansvaret för efterlevnad till sina partners. I det här sammanhanget kommer CS3D och CSRD att komplettera varandra. Förberedelser för CSRD skulle alltså kunna hjälpa företag att uppfylla kraven i CS3D.

CS3D och CSRD skickar en stark signal och visar att ESG DD är här för att stanna som en central del av affärspraxis och värdeskapande. Detta gäller inte bara ur rapporteringssynpunkt utan även för hur företag och affärsmodeller bedöms ur ett hållbarhetsperspektiv. ESG DD handlar om att säkerställa att företag hanterar sina risker och utnyttjar sina möjligheter på ett sätt som bevarar och ökar affärsvärdet. I detta sammanhang fokuserar ESG DD på att koppla rapporteringen till viktiga frågor och ge underlag för att identifiera och agera på ett sätt som skapar värde.

Tillsammans med andra delar av den europeiska gröna given och agendan för hållbar finans (t.ex. SFDR och EU-taxonomin) bildar CS3D och CSRD ett enhetligt ramverk som hjälper intressenter att fatta välgrundade beslut. De samspelar också med andra ESG-ramverk såsom ESG-betyg och obligationsstandarder, och bidrar med viktig information för företagets egna bedömningar av prestation, rapportering och revision. Detta medför i sin tur utmaningar, inte bara för företag utan även för intressenter inom hållbar finans och deras investeringsbeslut, t.ex. inom aktier, private equity, reala tillgångar och M&A.

Vi på Anthesis förstår utmaningarna med ESG DD och de höga förväntningarna som måste uppfyllas både ur regulatoriska och finansiella investeringssynpunkter. Vi erbjuder ett brett utbud av rådgivningslösningar inklusive ESG-spårbarhet och rapporteringsverktyg samt ger stöd oavsett vilken strategi eller roll du har inom investeringssektorn. Kontakta oss gärna direkt om ni har specifika frågor eller vill diskutera vidare kring hur vi kan stödja er arbete med hållbara finans och ESG DD.

Dela denna artikel

• Dela via Linkedin
• Dela via Facebook
• Dela via X
• Dela via e-post

Hur viktigt är energieffektivitet för bostadsköpare och hur väl kan mäklare förutspå detta?

Byggnadssektorn står för en omfattande del av vår energianvändning och koldioxidutsläpp. Många bostäder har bristande energieffektivitet, vilket har blivit särskilt problematiskt under perioder av höga energikostnader. Redan till 2030 har Sverige som mål att nå 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.

För att bättre förstå efterfrågan på energieffektivitet inom bostadssektorn har Anthesis, tillsammans med forskare från SLU, undersökt hur potentiella bostadsköpare värderar energieffektivitet vid köp av bostäder. Studien jämför hur energieffektivitet vägs mot andra faktorer, såsom bostadens storlek, nyrenoverat kök och andra egenskaper. Vi har sedan frågat fastighetsmäklare hur de tror att bostadsköpare resonerar, och jämfört med resultaten från bostadsköpare.

Bostadsköpares val av bostad och vikten av energieffektivitet

Den första delen av studien genomfördes med ett valexperiment där cirka 1400 potentiella bostadsköpare, som uppgav att de troligen kommer köpa en bostad inom de närmaste fem åren, deltog. Deltagarna fick svara på en enkät där de ställdes inför flera beslutssituationer. De fick upprepade gånger välja mellan två hypotetiska bostäder, som beskrevs med olika variationer i pris, storlek, energieffektivitet och ytterligare några egenskaper. Genom att systematiskt variera dessa beslutssituationer kunde vi analysera hur de olika aspekterna påverkar bostadsvalet och uppskatta betalningsviljan för de olika egenskaperna.

Till exempel kunde deltagarna få välja mellan dessa alternativ:

Resultaten visar att bostadsköpare tar hänsyn till bostädernas energieffektivitet i sina beslut, men att andra faktorer ofta är mer avgörande. Till exempel visade studien att ett nyrenoverat kök har en stor påverkan på köparnas beslut, med en genomsnittlig uppskattad betalningsvilja på 790 000 kronor. För energiklasser behandlade vi energiklass E som ett referensvärde, och jämförde med energiklass A, C, och G. Hypotesen var att energiklass A och C skulle värderas högre, medan G värderas lägre. Resultaten pekar i dessa riktningar, och en bostad med A värderas, allt annat lika, i genomsnitt 715 000 kronor högre än en motsvarande bostad med Energiklass E. Motsvarande siffra för energiklass C är 529 000 kronor, och för energiklass G krävs ett prisavdrag på 58 000 kronor. Dessa siffror är dock förknippade med stor osäkerhet och bör tolkas försiktigt. Vi mätte också energikunskaper, och kan se tydligt att det främst de med höga energikunskaper som är beredda att betala mer för högre energiklasser.

Mäklares förmåga att förutspå köparnas beslut

För att undersöka hur väl mäklare kan förutspå bostadsköparnas beslut skickade vi också ut en enkät till mäklare. 254 verksamma bostadsmäklare svarade på enkäten. Här fick de uppskatta hur många av bostadsköparna som skulle välja en viss bostad framför en annan, baserat på de beskrivningar som presenterades för köparna i den tidigare delen av studien.

”Det är svårare för mäklare att uppskatta betydelsen av energiprestanda än övriga aspekter”

Mäklare är relativt skickliga på att uppskatta köparnas beslut, men vissa avvikelser framkommer. Generellt tenderar de att överskatta betydelsen av bostadens storlek och nyrenoverade kök. För energiprestandan beror det lite på vilka energiklasser som jämförs. Mäklarna uppskattade att köpare skulle kräva ett större prisavdrag för bostäder med energiklass G jämfört med E än vad köparnas val visade. Samtidigt underskattades värdet av bostäder med energiklass A, medan jämförelsen mellan C och E stämde nästan exakt överens med köparnas preferenser. Över lag visade det sig att mäklare hade svårare att korrekt uppskatta betydelsen av energiprestanda jämfört med andra faktorer.

Några av mäklarna fick också information om bostadsköparnas val i några av beslutssituationerna. När mäklarna fick denna typ av information förbättrades deras förmåga att göra korrekta uppskattningar för övriga beslutssituationer. Dessutom ökade pricksäkerheten ytterligare när de fick mer omfattande information. Detta är inte bara relevant för mäklare utan kan även appliceras i många andra sammanhang där vi saknar full insikt i hur andra resonerar.

Resultatens betydelse

Några ord om studiens relevans är värda att nämna. För det första vill vi inte påstå att vi vet bättre än mäklare hur deras kunder resonerar. Mäklare har omfattande erfarenheter av sin marknad, och lär sig kontinuerligt genom interaktioner med potentiella köpare och säljare. De har också insikt i faktiska marknadsutfall, vilket troligen ligger till grund för deras uppskattningar. Hur potentiella köpare resonerade i denna studie behöver inte nödvändigtvis spegla utfall på marknaden. Vår studie visar också att mäklare tog till sig av ytterligare information och gjorde bättre uppskattningar ju mer information de hade tillgängligt.

När de nya EU-direktiven för energieffektivitet (EPBD) ska implementeras i Sverige kan dessa resultat vara viktiga för att förstå hur efterfrågesidan resonerar kring energieffektivitet. De nya direktiven ställer högre krav på energieffektivitet i bostadsbeståndet, men det är fortfarande oklart hur direktiven ska införas i praktiken. Beroende på hur regler och styrmedel utformas eller justeras kan även bostadsköpares beslut påverkas. Att förstå efterfrågan på energieffektivitet är en central bit av pusslet för att nå ett mer energieffektivt byggnadsbestånd. Vi hoppas också att både mäklare och byggbolag finner intresse i dessa resultat och hur köpares tankar kring energieffektivitet utvecklas i framtiden. Energieffektivitet har utan tvekan fått större uppmärksamhet de senaste åren, och det är troligt att bostadsköpare framöver kommer att ställa högre krav på tydlig och detaljerad information om energiprestanda – både för att skydda sin egen ekonomi och för att göra klimatsmarta val.

Författare: Erik Gråd, Alexander Eriksson (Anthesis),
Jens Rommel, Anna Edenbrandt, Emilia Mattsson (SLU)

Erik Gråd

Konsult

0730-691339